​

 

​DAGBOK FRÅN UD innehåller dagboksanteckningar från min tid i UD (1966-1988), men även från min tid i Försvaret samt vid universiteten i Uppsala och Stockholm.

Den kompletta versionen av DAGBOK FRÅN UD omfattar totalt cirka 1600 -1700 boksidor och kommer att utges i 5 volymer.



VOLYM 1 – med titeln HÖGDRAMATIK I UD – UBÅTAR, PROTESTNOTER OCH ANNAT (1981-1983) – ligger på bokhandelsdiskarna samt på nät-bokhandeln i januari-februari 2013. VOLYMERNA 2-5 följer därefter med vissa mellanrum.

Samtliga volymer innehåller detaljerade och avslöjande redogörelser för händelseförloppen bakom många dramatiska skeden i svensk utrikespolitisk historia under min tid i UD. Vem ville t ex stoppa eller ”mildra” protestnoten till Sovjetunionen den 26 april 1983, efter ubåtskränkningarna i Hårsfjärden i oktober 1982? Enligt många fanns det inga ubåtar alls! Och framförallt inte sovjetiska! Det var ”minkar” och ”Väst” som kränkte oss! Hur troligt är det?

 

VOLYM 1 omfattar 320 sidor med foton, kartor, intressanta icke tidigare kända dokument i svart-vitt och färg samt personregister. Trådbunden med mjuka laminerade pärmar i färg.

 

 

PRESENTATION AV VOLYMERNA 1-5

VOLYM 1 (Del I: 1981-1983) med undertiteln Högdramatik i UD – ubåtar, protestnoter och annat inleds med en detaljerad redogörelse – minut för minut – om de dramatiska dygnen 28 oktober – 6 november 1981 med den sovjetiska ubåten U-137 på grundet vid Gåsefjärden i Karlskrona skärgård. Fortsätter med en redogörelse för ubåtskränkningarna i Hårsfjärden i oktober 1982, där Ubåtsskyddskommissionen den 26 april 1983 kungör att det var sovjetiska ubåtar som hade kränkt svenskt inre vatten i närheten av de viktiga örlogsbaserna Berga och Muskö i Stockholms skärgård. Liksom 1981 efter U-137-kränkningen skriver jag den svenska protestnoten till Sovjetunionen den 26 april 1983. Men denna gång går det inte ”lika lätt” därför att nu är det den socialdemokratiska regeringen Palme med Lennart Bodström som utrikesminister och Pierre Schori som kabinettssekreterare som styr händelseförloppet kring notskrivandet med alla de ”ideologiska hang-ups” som socialdemokratin sedan länge haft i förhållande till det marxist-leninistiska och socialistiska Sovjetunionen, som man inte gärna ville kritisera. Här hade jag stora svårigheter att som UD:s Folkrättssakkunnige göra min stämma hörd, vilka noga berättas om i Volym 1 – plus om en hel del annan dramatik.



VOLYM 2 (Del II: 1962-1976) med undertiteln Men hur började det då? – I Försvaret från 1962 – Ordinarie diplomat i UD 1966-1976 handlar om intressanta militära erfarenheter i ett av Försvarets hemligaste rum under det kalla kriget, där det kommunistiska Sovjetunionen framstår som huvudfienden. Handlar vidare om mina första 10 år som ”vanlig diplomat” i UD. I Bagdad i Irak (1967-1969) blev jag intresserad av Islam och shariarätten. Lägger grunden till min 30-åriga kampanj ”Dialogen med Islam”. I Moskva (1974-1976) våndades jag över hur illa ”vanliga ryssar” behandlades av den kommunistiska eliten/ nomenklaturan. Skall det vara så här? – frågade jag mig. Nej, så här får det inte vara! Varför ser ingen i Sverige detta? Eller ens ”bryr sig”! Den ”svenska undfallenhetspolitiken mot Sovjet”!



VOLYM 3 med undertiteln Mitt decennium 1976-1987 som UD:s Folkrättssakkunnige, Del III:I (1976-1980) handlar om mina fyra första år som UD:s Folkrättssakkunnige. Politisk borgerlig röra. Ministrar avlöser varandra. Drar igång den nya svenska polarpolitiken omfattande Arktis och Antarktis. En aktiv polarpolitik är viktig för Sveriges säkerhet, framförallt i Arktis. Härtill kom oklara folkrättsliga gränsdragningar och en ökande miljömedvetenhet. Religionerna börjar i slutet av 1970-talet och under 1980-talet att spela en allt större roll i världspolitiken: katolicismen i Polen välter till slut kommunismen. Ayatollah Khomeini tar makten i Iran 1979. Teokrati och sharia! Hur påverkar detta världen och folkrätten? Ägnar mig intensivt åt detta – liksom åt Palestina-Israel-konflikten. Initierar temat ”Dialogen med Islam” med besök bl a hos Shejk Al-Azhar i Kairo. Sedan ubåtar och åter ubåtar! Sovjetisk krigsplanläggning enligt underrättelsetjänsten!



VOLYM 4 med undertiteln Mitt decennium 1976-1987 som UD:s Folkrättssakkunnige, Del III:II (1980-1985) fördjupar de dramatiska berättelserna i Volym nr 1 om ubåtskränkningarna m m. Falklandskriget utbryter 1982 mellan England och Argentina. Demonstrerar Antarktis betydelse. Sverige inträder 1984 som part i 1959 års Antarktisfördrag. Mina ansträngningar att upprätta diplomatiska förbindelser med den Heliga stolen (Vatikanen) når 1982 plötsligt ”ända fram”. Ser det som en bra hjälp i kampen mot kommunismen! De borgerliga under Fälldin förlorar valet i september 1982. Mycket på grund av ”debaclet” om Vita zonen i Östersjön och Gotland (”Gotland säljs ut!”). Olof Palme återkommer till makten – mitt under ubåtskränkningarna i Hårsfjärden i oktober 1982. De sedan 14 år olösta gränsförhållandena i Vita zonen öster om Gotland leder till flera sovjetiska provokationer. Som UD:s Folkrättssakkunnige försöker jag ”få kontroll” över detta. Inleder i början av 1985 hemliga samtal med Sovjetunionen om en lösning av problemen i Vita zonen. Sätter svenska flaggan på Sydpolen i januari 1985. Grundlägger samarbetsstrukturer i Arktis med besök på Grönland och Svalbard.



VOLYM 5 med undertiteln Mitt decennium 1976-1987 som UD:s Folkrättssakkunnige, Del III:III (1985-1987) och Del IV Polarambassadör – ÖB:s folkrättslige rådgivare 1987-1988 berättar om bl a följande: Statsminister Palme skickar mig till Moskva i juni 1985 för en 1:a sondering med Sovjetunionen om en lösning på den besvärliga gränsdragningen i Vita zonen öster om Gotland. Palme vinner valet 1985. Avskedar utrikesminister Bodström och utnämner Sten Andersson till ny utrikesminister. Min 2:a sondering i Moskva i november 1985 om Vita zonen. Stora motsättningar uppstår i UD om hur Moskva-förhandlingarna skall drivas vidare. Jag vill fortsätta mina ”hemliga sonderingar/förhandlingar” eftersom detta är mindre riskfyllt för regeringen än ”öppna” förhandlingar, där kompromisser måste göras. Men kompromisser vill inga människor veta av – i synnerhet inte på Gotland. Rykten florerar om stora ”eftergifter och utförsäljningar” av svenskt område i Vita zonen. ”Sverige säljs ut till ryssen!” Enligt planerna skulle jag ha åtföljt Olof Palme till Moskva i april 1986 för en diskussion med Sovjetunionen om bland annat gränsdragningen i Vita zonen, men Palme mördas dessförinnan, den 28 februari 1986. Jag begär avsked från UD, då mina råd och förslag vare sig har accepterats eller följts.



Har funderat på om mordet hade med ryktena om ”kraftiga eftergifter och utförsäljningar” i Vita zonen att göra? Misstron mot Palme var bedövande i vissa kretsar.

Sista delen av Volym 5 handlar om min övergång till posten som ÖB:s folkrättslige rådsgivare. Som sista ämbetsåtgärd i UD ledde jag Sverige i september 1988 in som konsultativ (styrande) stat i Antarktisfördraget.

Drog mig sedan tillbaka från alla svenska befattningar. Hade gjort mitt!

​